equiiss

Tappade lusten och motivationen ganska snabbt till att träna från marken. Det blev mörkt och Ella och jag var INTE överens för fem öre.

Började med att hon inte ville följa med till stallet, dock så löste vi det ganska snabbt. Jag tog ett stadigt tag i grimskaftet och stod så tills hon gick, så hon förstod att jag inte skulle ge mig. Då följde hon med, tills vi kom bortanför hagen och hon bestämde sig för att nu ville hon inte mer.

Och i det läget funkar INGET. Stod i säkert fem minuter innan hon tog ett steg framåt för att sedan frysa fast igen.

I det läget blir jag så frustrerad och tappar tålamodet, och Ella tjurar ihop och INGET funkar.. Då känner jag mig så värdelös och det känns verkligen som om hon avskyr mig i det läget.

Fick in henne tillslut och borstade igenom henne noga, fixade hovarna, borstade igenom man och svans och sprutade i pälsglans. Sedan pussades vi lite också fick hon gå ut igen.

Jag trodde verkligen inte att det skulle bli såhär mycket jobb med Ella, trodde jag verkligen inte. Trodde ärligt inte att jag skulle behöva jobba med henne så mycket jag gör/MÅSTE GÖRA. Det känns omöjligt ibland, som igår, men jag vet att det kommer löna sig tillslut. Det är bara att köra på och hallå huvudet högt!